

Superklassikern är ett event som jag har planerat de senaste 4 månaderna. På lördag morgon kommer jag starta med Vasaloppet. Samma dygn avslutar jag med Lidingöloppet där jag beräknas gå i mål cirka 20:30. Önska mig gärna lycka till. Det behöver jag!
Rekordförsöket kommer följas av bland annat SVT, Aftonbladet, Expressen, GT, GP, TV4 m fler.
Under utmaningen kan ni följa mig via liveuppdates på Facebook. Sök på "Superklassikern" och klicka in er på "Superklassikern - Företag".
Här följer min tidsplan:
01:30 – 06:10 Vasaloppet, 4:40 h
06:10 – 07:00 Bil till Vansbro, 50 min
07:00 – 08:00 Vansbrosimmet 1h
08:00 - 09:15 Helikopter till Motala
09:44 – 16:44 Vätternrundan 7h
16:45 – 18:05 Helikopter till Lidingö
18:05 – 20:30 Lidingöloppet 2h 25min
Superklassikern är en del av mitt företag som jag håller på att starta. Eventet kommer att säljas i ett lite annorlunda paket paket till privatpersoner. Mer om detta finner ni på min hemsida om några dagar.
///Andreas Lindén
www.andreaslinden.se

Måndag - Återhämtningsdag, 1h löpning (banansafari*), 1h styrka, 1h yoga, 30min barfotaträning/bålstyrka
Tisdag - Intervalldag, 3h rullskidor (kuperad terräng), 1,5h cykel (backintervaller)
Onsdag - Distans/intervalldag, 3h löpning, 2h cykel rull med inslag av korta intervaller/sprinter
Torsdag - Återhämtningsdag, 1,5h massage, 1h yoga, 30min barfotaträning/bålstyrka
Fredag - Preparationsdag, 2h cykel rull med inslag av 6min intervaller
Lördag - Race
Söndag - Race
*Banansafari är vad jag kallar Jonas Coltings stenåldersträning. Alltså off road löpning med styrkeinslag, endast iklädd tyglapp och skinntofflor.

Nu har jag läst igenom alla ark som rör vistelserapportering. I foldern står det att endast 500 idrottare i Sverige behöver vistelserapportera. Rent logisk borde jag därför tillhöra de 500 bästa idrottarna i landet. Kanske/kanske inte. Hur som helst tillhör jag de 500 mest misstänkta. Som utvald till detta tar jag mig friheten att använda dem till att marknadsföra mig som Ren Idrottare.
Som vistelserapporteringsskyldig måste jag ange tre platser i veckan där jag tränar i en timma. Det får inte gå mer än 72h mellan dessa tillfällen. Varje månad anger jag detta via internet. Om jag behöver ändra något kan jag göra det via SMS.
Problemet med vistelserapportering för mig är att ange en plats där jag befinner mig och tränar i en timma. Jag har bara ett återkommande pass varje vecka. Dagsträningen bestämmer jag alltid på morgonen. De planerade cykelpassen som jag har kan jag inte skriva med eftersom jag förflyttar mig med upp till 65 km på en timma (på pacepass bakom scooter). Det verkar som att kontrollanterna blir välkomna på mina yogapass och morgonsimpass. Hoppas de inte är sjusovare...
///Andreas
www.andreaslinden.se

Sent i söndagskväll kom jag hem från ett iskallt Hammarö (Karlstad). Tjälen som satt sig i benstommen släppte morgonen efter.
Vi körde bra på racet och hade ett gäng topplaceringar. Stevenson slutade 2a totalt efter att ha vunnit sista etappen på hemmaplan. Tyvärr fick han punktering på tempot och förlorade där en potentiell totalseger.
Både Jocke och Edvin klämde sig in på topp tio listan.
Själv tog jag det lugnt på prologen och tempot. Jag har ingen chans att slå mig in högt i sammandraget utan vare sig tempocykel eller tempoben. Därför rullade jag bara igenom de båda och tappade 7 minuter på täten.
På linjet kom en 9-manna grupp loss med Stevenson och Svensson. De fick bra lucka och drog ifrån tills lagen som inte hade några cyklister med fick panik och förde fältet hela vägen tills vi nästan var ikapp. När vi var 150m bakom gruppen attackerade ett par cyklister inkl. jag. Stevenson och Landström hade stuckit ifrån gruppen och fått en bra lucka när jag kom ikapp. Jag satt därför som anonym i gruppen och plockade sedan spurten. På linjeetappen blev jag alltså 3a.
Bilden är stulen från Edit Wilson.

Efter att någon på RF ansett att jag har för lite saker att göra om dagarna, så har jag åkt på en stjärnsmäll. Bredvid mig ligger en hel bunt med papper som jag fick på posten igår. Jag har inte hunnit bläddra i dem ännu men jag fruktar att det kan ta en stund att läsa igenom allt.
Jag tycker det är toppen att de testar oss ofta, noga och systematiskt. Det är dock konstigt att jag åkt på detta först i år. Jag kör för en svensk förening utan lön och är numera petad från landslaget. RF tycker tydligen att jag är en av Sveriges främsta cyklister, men inte SCF.
Jag avslutar med ett fantastiskt stort tack till alla fuskare genom åren som gör att jag tvingas vistelserapportera. Jag tränar bara 3-4 ggr om dagen, startar eget, jobbar och planerar events. Så det är inga problem att hinna lära sig att vistelserapportera just nu.
Ps. Michael Rasmussen har lovat att komma och göra mitt pappersarbete åt mig. Han är självutnämnd distriktsmästare på det... Idiot.

Att förtroendet för cykelsporten är lågt.
Att förtroendet för cyklisterna är jättelågt.
Att vinnare kastas över till mappen med fuskare.
Att jag inte längre följer cykelsporten.
Att jag hatar utövarna av sporten som jag älskar.
Att det är roligare att cykla än att vara cyklist.
Vinokourov var min favoritcyklist, idol och förebild efter att Tyler Hamilton, som var min första favorit åkte fast. Vino åkte dit för doping 2007, gjorde comeback 2009 och var precis lika bra som tidigare. Fri tolkning på det. Min tolkning på det: Idiot!
Kroppsspråket står för 70% av det intryck vi får av en annan människa. Att bedriva en blogg är därför svårt. Varje text måste vara fullständigt genomtänkt för att inga missuppfattningar ska kunna göras. Det går att vinkla varje text, mening eller ord till det man vill.
Er uppfattning av mig är, till stor del, något ni själva skapat i er fantasi då det är en väldigt liten del av mina läsare som känner mig.
Vi människor kan inte bemöta en text utan att ge författaren eller de berörda personerna ett ansikte. Det är därför vi så gärna vill ge profeten Muhammed en kropp och tycker det är fantastiskt roligt eftersom vi vet att muslimerna inte kan läsa Muhammeds ord utan att ge honom en form.
Intrycket som saknas i form av kroppsspråk, skapar vi i våra hjärnor och resultatet blir precis som hur vi förväntar oss att personen är.
Vi strävar alltid efter att skapa oss en bild av en ny främmande människa vi möter. Det kan vara på jobbet, i skolan, en dejt, en kassörska m.m. När vi fått en tillräckligt bra bild av människan som sitter framför oss så börjar vi den hårda granskningen. Nämligen att leta fel. Vi själva är alltid med när det går fel för oss. Vi vill därför försäkra oss om att människan vi träffar inte heller är perfekt. Hittar vi inga fel så skapar vi dem. Effektivt och kreativt på samma gång.
Nu börjar mattelektionen. Lägg ihop ovanstående fakta med varandra. Dra av 70% kroppsspråk och fundera på slutresultatet. Okay?
Okay!
Rätt svar är att det går att vinkla mig och allt som jag skriver till vem/vad som helst.
Se på mig genom kritiska ögon men var intelligenta nog att vara godtrogna. Er bild av mig är en kopia av er själva, fast i mitt liv.

"Grattis", sa födelsedagsbarnet efter att han gett bort sin egen present till mig.
– Tack detsamma! Men varför lämnade du lucka till mig när det var du som skulle vinna, frågade jag.
"Jag visste att man kommer att hålla undan till mål om man har lucka in i sista kurvan och du hade kört så bra för mig under loppets gång, så jag tyckte du förtjänade att få chansen", förklarade Edvin.
– Som på den gamla goda tiden, konstaterade jag och gav Edvin en andra segerkram.
Idag fyller Edvin 21. Som present från laget skulle vi köra för honom i Hilleshögsloppet idag. Loppet är 100 relativt lättåkta kilometer.
Vi tog kommandot från start och fick med Jocke Åleheim i en fyramannagrupp. Bakom denna grupp avlöste attackerna varandra och klungan sprack av varje varv i kantvinden. Vi hade alltid folk med i grupperna men spelade på de kort som lämpade sig för varje tillfälle. (Det betyder att vi gav fan i att dra) Konkurrenterna var mer eller mindre förbannade på oss, framförallt på mig. Det är dock inte den som drar mest som får kliva överst på pallen, utan den som är först över linjen.
När Jockes grupp blev inkörda med 1km kvar skulle jag och Ove dra upp spurten åt Edvin. Ove körde de första 600m, jag skulle ta det sista innan kurvan och se till att Edvin var först in i kurvan. När jag sprätte till släppte Edvin medvetet en lucka till mig som jag förvaltade genom att vinna. Själv blev han trea men förtjänade segern mer än mig.
Ove slog förövrigt världsrekord i mjölksyra när han matade watt i motvinden med över 50km/h och sträckte ut klungan.
Hela laget körde fantastiskt bra. Jag berättade för tidningsreportern, som intervjuade mig efter målgång, att det finns tre typer av lag. Den vanligaste typen av lag är där cyklisterna kör för sig själva och sin egen placering. I de lite bättre lagen samarbetar cyklisterna. I ett riktigt bra lag offrar man sig för varandra och helheten.
Under 2010 har Borås kört som det sista alternativet. Det är fantastiskt kul att få vara del av ett sådant gäng. Det var inte Jag som vann idag, utan hela Borås CA!
För min egen del kändes det inte alls bra under de första 8 milen. Jag satt med men gjorde inget större väsen av mig. Under de 20 sista kilometrarna kom jag igång och hade bra tryck i pedalerna. Att det gick segt i början beror antagligen på, hård träningsperiod, gårdagens intensiva jobb och att jag inte cyklat sen i torsdags.
Tyvärr vurpade Henrik Åbom idag och bröt efter 4 mil. Övriga placeringar:
13e Joakim Åleheim
20e Ole Svensson
Ställningen är nu 4-1.

Landslagstruppen är nu uttagen till de två första uppdragen. Två av de tre uppdrag som vi kommer köra i år. Att vara cyklist i Sverige är hårt. Man får väldigt få tillfällen att visa upp sig internationellt.
Denna gång är jag inte med i landslagstruppen. Motiveringen är att cyklisterna som är uttagna är bättre än mig och har större chans att prestera på denna typen av lopp. Samt att jag förlorade min landslagsplats när jag tackade nej till VM förra året.
Uttagningarna har gjorts på de få tävlingar vi kört i år och på hur bra vi var förra året.
Förra året körde jag som proffs i danska Capinordic. Jag var hjälpryttare hela säsongen och körde bra. Sportcheferna var mycket nöjda, jag satt tryggt och säkert med kontrakt för 2010 tills laget gick i konkurs. Kombinationen cyklist, svensk, 19 år och proffs är en svårslagen merit.
Mitt mål under hela 2009 var att köra bra på VM. Det gick inte en dag utan att jag tänkte på VM. När jag till slut blev uttagen efter att en cyklist olyckligt brutit armen så gjorde jag allt för att komma i form. Efter en redan på tok för hård säsong lade jag ner hela min själ och vakna tid på träningen. Vilket resulterade i överträning och 2 månaders vila. Jag blev tvungen att tacka nej till VM -09 på grund av överträning. Det var det tuffaste beslutet i mitt liv.
Under min korta karriär har jag kört ett 20-tal landslagsuppdrag.
På dem har jag kört mycket bra på 10, misslyckats på 3, vurpat på 2, kört fantastiskt bra på 4 och tackat nej till 1. Jag har varken fuskat, varit elak, misskött mig eller moonat i teambussen. Det enda jag gjort är att ha tränat för hårt. Min vilja blev högre än min intelligens.
Den kommande vintern blev ett mentalt styrkeprov. Jag kom tillbaka upp på cykeln, tränade mer än någonsin och var motiverad upp över öronen. En knäskada stoppade mig från kontrakt med ett franskt lag och förstörde flera månaders cykelträning. För att kompensera detta tränade jag alternativt. 2-4 pass om dagen, fem dagar i veckan. Jag gick upp klockan 05:45 för att hinna simma innan skolorna lade beslag på bassängen.
Säsong 2010 kördes igång i Belgien efter att jag suttit på cykeln i några veckor. Under min andra tävlingsvecka i Belgien vann jag ett race. Jag förstod då att trenden hade vänt. Ljuset i tunneln bestod inte längre av några framhallucinerade reflexer, utan av framgång.
Det senaste loppet var en cuptävling i Ljungsbro. Vi vann tröjan och hade flera cyklister i täten. Jag körde taktiskt och offrade min egen placering för att få sämre konkurrens i täten av totala cupen. I ett vanligt lag - samarbetar man. I vårat lag, där vi är nära vänner - offrar vi oss för varandra.
Jag är självklart grymt avundsjuk på de andra som får åka i den gul-blåa dressen. Att de dessutom får åka en tävling som jag blev 11a på, trots att det var min första UCI-tävling som senior, gör inte saken lättare att tackla.
Beslutet att inte ta med mig är något som jag både respekterar och accepterar. Däremot kommer jag aldrig att förstå det.
Jag önskar de andra, som samtliga är goda vänner till mig, lycka till och välförtjänt framgång!

1 Andreas Lindén (Sve) Borås CA 2.58.00
2 Mario Willems (Bel) Kingsnorth International Wheelers
3 Willem Wauters (Bel) Davo-Lotto-Davitamon
4 Barry Diependaele (Bel) Isomax-Kentucky CT Middelkerke
5 Wouter Fack (Bel) Wetterse Dakwerken-Autoglas Wetteren CT
6 Tom Van Asbroeck (Bel) Look Cycling Academy.be
7 Timmy Van Cleemputte (Bel) SDC-Rogelli
8 Jurgen Guns (Bel) Royal Cureghem Sportif-Brussel
9 Frederik Penne (Bel) SDC-Rogelli
10 Sylvain Rolet (Bel) Wielerteam Decock-Sportivo Moorsele
Reportage: Alexander Wetterhall (Team Sprocket) analyserar sina insatser under SM på Sollerön, Dalarna.
I fokus: Den 74:e upplagan av cykelvärldens fjärde största etapplopp, Tour de Suisse. På startlinjen finns tre svenskar; Gustav Larsson, Jonas Ljungblad och Thomas Löfkvist.
Fotoalbum: Bilder från två av de mer spektakulära och fruktade etapperna i årets Giro d'Italia - de upp till Monte Zoncolan och Plan de Corones.
Prylar: Test av norditalienaren Wilier Cento1 Superleggera - samma cykel som Damiano Cunego och hans stallkamrater i Lampre-Farnese Vini kör på.